EN dag försenat men här kommer mitt inlägg om mitt förhållande till mat. Mitt förhållande till mat är egentligen ganska komplicerat. När jag mått som sämst har maten varit min vän, jag har ätit mina känslor. Jag har så länge jag kan minnas lite problem med att äta rätt mängd mat, äter jag något väldigt gott så har jag svårt att inte äta för mycket, även om jag känner mig mätt. Nu när jag kämpar med att gå ner i vikt är mitt förhållande till mat lite annorlunda, ibland är jag "rädd" för att äta. Ibland inbillar jag mig att vad jag än stoppar i mig så kommer jag gå upp i vikt.... tanke som jag kan tänka: "tänk om jag går upp nu när jag äter det här?" Heldumt av mig att tänka så men det blir lätt så när jag försöker att gå ner i vikt. O andra sidan kan jag fortfarande äta för mycket..
En punkt som gör mitt förhållande till mat lite svårare är att jag har så svårt för att komma på vad jag ska äta varje dag, jag har massa mat hemma som jag kan äta men när jag inte har någon inspiration till vad jag ska äta så är det lätt att det blir något jag inte borde äta till middag, till exempel knäcken eller yoghurt. Det är inte så ofta det händer men ibland blir det så. Heldumt det med!
En annan heldum sak jag måste få under kontroll är att jag handlar hem grejer som jag sedan får slänga för att det ligger i kylen och ruttnar bort, exempelvis bananer, salladshuvud och liknande. Heldumt det med!
Slutsats, mitt förhållande till mat är inte bra och jag måste fortsätta jobba fram ett annat förhållande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar